Cirkulär ekonomi

ECCU – Energy Carbon Capture & Utilisation

Hållbarhet och utsläppsfrihet är kärnan i Westenergys strategi och centrala frågor för våra ägarbolag, affärspartners och hela Vasaregionen. Westenergys mål är koldioxidneutral energiproduktion i början av 2030-talet, och under det gångna året har betydande framsteg gjorts genom utvecklingen av projektet för avskiljning och återanvändning av koldioxid (ECCU).

Huvudmålet med ECCU-projektet är att minimera koldioxidutsläppen från Westenergys skorsten och att främja återanvändning av koldioxid i industriell skala. I oktober 2023 ingick vi ett intentionsavtal med CPC Finland Oy, Prime Capital AG och deras samriskföretag Koppö Energia Oy om att utveckla, bygga och driva en avancerad anläggning för avskiljning av koldioxid.

Projektet beviljades ett energiinvesteringsstöd på 20 miljoner euro av Arbets- och näringsministeriet i december 2023, och under det senaste året har planeringen av avskiljningsanläggningen redan nått en långt framskriden fas. För att stödja genomförandet och förvaltningen av anläggningen bildades projektbolaget Eccu Oy, och i mars 2024 valdes Ramboll Denmark A/S som byggkonsult. I juli 2024 undertecknades dessutom ett avtal med Andritz AG för genomförandet av avskiljnings- och förvätskningsprocessen i förprojekteringen.

Under det gångna året har projektet framskridit enligt plan till FEED-förstudiefasen (Front-End Engineering Design), där genomförbarheten av de tekniska, ekonomiska och operativa lösningarna säkerställs innan det slutliga investeringsbeslutet fattas. Denna fas har varit avgörande, då vi under den har fastställt den tekniska utformningen och konstruktionen av anläggningen, planerat detaljerna för genomförandefasen och förberett de tillståndsansökningar som är nödvändiga för projektets realisering. 

”Projektets framsteg under 2024 har varit möjliga tack vare vårt engagerade och kompetenta team samt våra framgångsrika samarbeten. Tillsammans med våra partners har vi skapat en stark grund för genomförandet av projektet och ser fram emot nästa utvecklingssteg på vägen mot en mer hållbar framtid”, säger Kai Alavillamo, teknisk chef på Westenergy och projektledare för ECCU-projektet. 

Under det senaste året har även framsteg gjorts inom regleringen. I samarbete med NTM-centralen i Södra Österbotten och Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland har frågor kring tillståndsbehovet för den framtida anläggningen kunnat lösas. Sommaren 2024 fastslog ett myndighetsbeslut att avskiljnings- och förvätskningsanläggningen inte kräver ett separat miljötillstånd, vilket avsevärt påskyndade projektets tillståndsprocess. I augusti godkände Korsholms kommunfullmäktige en ändring av detaljplanen för Westenergys område, vilket möjliggör etablering av verksamhet för koldioxidavskiljning och -användning på tomten. 

Projektets långsiktiga effekter är betydande. När anläggningen tas i drift kommer den att kraftigt minska koldioxidutsläppen från rökgaserna vid Westenergys avfallsenergianläggning, eftersom den nya enheten kommer att kunna fånga in upp till 95 % av koldioxiden i rökgaserna. Den flytande koldioxiden kommer att levereras till Koppö Energias framtida anläggning i Kristinestad för produktion av syntetiska bränslen. Mängden motsvarar uppskattningsvis de årliga koldioxidutsläppen från cirka 20 000 personer.

Dessutom är det tänkt att koldioxiden i framtiden även ska användas för tillverkning av produkter som binder kol permanent. Under det senaste året har Westenergy aktivt utrett potentiella slutanvändare av koldioxid inom olika industrisektorer samt de kommersiella förutsättningarna för att använda återvunnen koldioxid i olika produkter.

”Anläggningen kommer att utgöra en källa till högkvalitativ återvunnen koldioxid, som kan användas till exempel inom produktionen av syntetiska bränslen, tillverkning av mineralbaserade byggmaterial och den kemiska industrins processer. Samarbetet med Koppö Energia understryker projektets potential att stödja den gröna omställningen och skapa nya affärsmöjligheter i Finland, vilket positionerar landet som en föregångare i Europa”, säger Juha Ripatti, Head of Business Intelligence och ansvarig för Westenergys strategiska projekt, om koldioxidens användningsområden.

Projektet har under det gångna året väckt intresse både nationellt och internationellt tack vare sin innovativa natur. Sammantaget stödjer ECCU-projektet industrins utveckling i Vasaregionen, skapar nya investeringsmöjligheter och bidrar till målen för en hållbar cirkulär ekonomi i Finland.

Utöver projektet för avskiljning och återanvändning av koldioxid, gjordes under fjolåret framsteg särskilt inom utvecklingen av AI-lösningar och hantering av materialflöden inom cirkulär ekonomi.

År 2024 fortsatte Westenergy att aktivt satsa på utvecklingen av cirkulär ekonomi. Utöver projektet för avskiljning och återanvändning av koldioxid deltog företaget även i andra betydande forsknings- och utvecklingsprojekt som stöder Finlands och EU:s mål för cirkulär ekonomi och som möjliggör mer praktiska lösningar på dess utmaningar. Projekten genomförs i samarbete med företag från olika branscher, forskningsinstitut och högskolor. Under fjolåret gjordes framsteg särskilt inom utvecklingen av AI-lösningar och hantering av materialflöden inom cirkulär ekonomi. Dessutom stödde och följde vi aktivt projekt som fokuserar på att effektivisera produktionen av förnybar energi och vätgas.

Under 2024 inleddes två nya projekt där Westenergy spelar en betydande roll.

Under 2024 inleddes två nya projekt där Westenergy spelar en betydande roll. Ett av dessa är MAP-UP-P2X-projektet, vars syfte är att kartlägga koldioxid- och materialflöden i regionen samt att utreda deras industriella användningsmöjligheter i Österbotten. Westenergy är en central regional aktör inom detta område och fungerar som expert i projektet. Under 2024 har projektet arrangerat workshops, bedrivit tvärvetenskaplig forskning och anordnat evenemang som har gett nya perspektiv och partnerskapsmöjligheter för koldioxidåtervinning på västkusten. MAP-UP-P2X-projektet stöder Westenergys mål att utveckla återvinning av kol som en del av en ansvarsfull cirkulär ekonomi. Projektets slutresultat omfattar bland annat en regional vägkarta samt rekommendationer för framtida investeringar.

Våren 2024 inleddes också det nationella Ekoälyä (Eko AI) -projektet, delfinansierat av EU, som fokuserar på användningen av artificiell intelligens och maskininlärning för att förbättra sorteringen och återvinningen av kommunalt avfall. För att effektivisera den cirkulära ekonomin krävs en mer omfattande, högkvalitativ och heltäckande insamling och delning av data inom avfallshanteringssystemet. Projektets mål är att utveckla lösningar baserade på sensorteknologi och artificiell intelligens och som kan identifiera återvinningsbara material i blandat kommunalt avfall. Sensorteknologi kan utnyttjas i olika skeden av avfallshanteringens värdekedja, exempelvis i avfallskärl, sopbilar och på behandlingsanläggningar. En viktig del av projektet är också att utveckla ett dataekosystem mellan aktörer inom avfallshantering och cirkulär ekonomi. 

Ekoälyä-projektet genomförs i samarbete mellan Haaga-Helia, Åbo universitet och Westenergy. Haaga-Helia yrkeshögskola ansvarar för projektets koordinering, Åbo universitet för den tekniska implementeringen av identifieringslösningar, och Westenergy med sina ägare tillhandahåller de industriella förutsättningarna för pilotprojektet. Det framgångsrika samarbetet under året har möjliggjort viktiga framsteg i planerna, och pilotfasen planeras starta 2025, bland annat vid Westenergys avfallsenergianläggning i Korsholm. 

Det framgångsrika samarbetet under året har möjliggjort viktiga framsteg i planerna, och pilotfasen planeras starta 2025, bland annat vid Westenergys avfallsenergianläggning i Korsholm.

Ceyda Ceri, som sommaren 2024 tillträdde rollen som expert inom cirkulär ekonomi på Westenergy, har haft en nyckelroll i Ekoälyä-projektet. Hon har bland annat ansvarat för forskning om automatiserade system för avfallsidentifiering och -inspektion samt planeringen av pilotprojektet. Läs nedan om cirkulärekonomiexperten Ceyda Ceris erfarenheter av Ekoälyä-projektet och om den artificiella intelligensens roll inom avfallshantering.

Ansvarsfull och stabil energiproduktion

Westenergys produktionsmål är att utnyttja den del av det kommunala avfallet som inte kan återvinnas på ett så effektivt och rent sätt som möjligt i energiproduktionen. Energiproduktionen vid Westenergys avfallsenergianläggning har en stor lokal miljöpåverkan genom att minska behovet av fossila bränslen i energiproduktionen.

Energin kan utnyttjas i två olika former, el och fjärrvärme, och produktionsfördelningen mellan dem kan justeras. På grund av marknadsläget och prisvariationer på elmarknaden har energiproduktionen under det senaste året varit ännu mer inriktad på fjärrvärme än tidigare. Optimeringen av el- och fjärrvärmeproduktionen har fortsatt i nära samarbete med Vasa Elektriska Ab.

Vi producerade 390 gigawattimmar fjärrvärme, vilket täcker över 50 % av det totala fjärrvärmebehovet i Vasaregionen. Under sommaren 2024 stod vi, precis som tidigare år, för hela fjärrvärmeförsörjningen i Vasaregionen.

Under fjolåret producerade vi 390 gigawattimmar fjärrvärme, vilket täcker över 50 % av det totala fjärrvärmebehovet i Vasaregionen.

Avfall är en utmanande råvara för energiproduktion eftersom det består av en blandning av olika material. Betydande variationer i avfallets sammansättning försvårar en jämn styrning av processen och skapar belastning på anläggningens utrustning och rökgasrening. Under 2024 har dessa utmaningar kunnat hanteras genom avfallsavtal med våra ägarbolag, vilket har förbättrat kvaliteten och jämnheten på det avfall som levereras till oss. Detta har i sin tur underlättat driften av anläggningen och gjort det lättare att kontrollera effekten. Vi har även börjat ta emot avfall från andra delar av Europa, särskilt från områden där deponering fortfarande är vanligt. Detta har stärkt tillgången på råvara och säkerställer att vi även i framtiden kan utnyttja avfall så effektivt som möjligt i energiproduktionen. 

Samarbetet med våra ägarbolag samt mottagandet av avfall från andra delar av Europa har förbättrat avfallets kvalitet och tillgång, vilket har underlättat anläggningens drift och effektstyrning i energiproduktionen.

Driften av Westenergys anläggning sköts av en produktionschef tillsammans med en driftspersonal på 15 personer. Underhållsteamet ansvarar i sin tur för anläggningens dagliga service- och reparationsåtgärder samt hantering av eventuella driftstörningar. Det sömlösa samarbetet mellan produktions- och underhållsteamet har säkerställt att driftstörningar snabbt upptäcks och åtgärdas i tid. Därmed har anläggningens tillgänglighet fortsatt att vara på en hög nivå, vilket i sin tur har garanterat en stabil energiproduktion.

Underhållet skapar förutsättningar för anläggningens höga användningsgrad

År 2024 fortsatte anläggningens användningsgrad att vara på en mycket hög nivå – 95,5 %

Huvudmålet för underhållsverksamheten är att säkerställa att Westenergys avfallsenergianläggning kan vara i drift dygnet runt under nästan hela året, med undantag för den två veckor långa årliga underhållsperioden. År 2024 fortsatte anläggningens användningsgrad att vara på en mycket hög nivå – 95,5 %. Den höga användningsgraden har i stor utsträckning möjliggjorts genom planmässigt utförda förebyggande underhållsarbeten samt en kompetent personal med teknisk kunskap om anläggningen.

Den höga användningsgraden har i stor utsträckning möjliggjorts genom planmässigt utförda förebyggande underhållsarbeten samt en kompetent personal med teknisk kunskap om anläggningen.

Westenergys underhållsteam består av en underhållschef, el- och automationsmontörer, mekaniska montörer samt en arbetsplanerare för mekaniskt underhåll. En viktig stödpelare i verksamheten är också serviceleverantörerna för anläggningens kritiska utrustning.

Särskilt förebyggande underhåll och underhållsplanering har bidragit till att säkerställa kontinuiteten i driften vid Westenergys anläggning. Förra året avbröts energiproduktionen endast under den årliga två veckor långa underhållsperioden. Under denna tid utförs underhålls- och servicearbeten som inte kan genomföras medan anläggningen är i drift.

Under den årliga underhållsperioden genomfördes omfattande underhållsåtgärder, särskilt på rosterområdet, som är en av de mest omfattande årliga underhållsuppgifterna. Under perioden utfördes bland annat service på kedjetransportörerna för pannaskan. Bland de nya åtgärderna vid det årliga underhållet togs ett reningssystem för turbinens regleroljesystem i bruk, och materialbeständigheten hos komponenter i rökgasreningen förbättrades. 

Även ett nytt underhållssystem togs i bruk förra året, vilket har förbättrat rapporteringen och dokumentationen av underhållsarbeten.

Även ett nytt underhållssystem togs i bruk förra året, vilket har förbättrat rapporteringen och dokumentationen av underhållsarbeten. Det nya systemet underlättar hanteringen av arbetslistor, planeringen av inspektions- och underhållsuppgifter samt rapporteringen av genomförda arbeten. Dessutom har arbetstillståndsprocesserna digitaliserats i samband med uppgraderingen av systemet. 

Under det kommande året är målet för underhållet att fortsätta säkerställa anläggningens höga användningsgrad genom aktiv uppföljning och förebyggande underhåll. Westenergys avfallsenergianläggning har varit i drift sedan 2012, och naturligtvis kräver anläggningens ålder att detta beaktas i underhållsplaneringen framöver för att bibehålla en hög driftsäkerhet. Bland de planerade åtgärderna finns till exempel en övergång till kontinuerlig rosterjustering, vilket förbättrar förbränningsprocessens jämnhet och ökar utrustningens hållbarhet. 

Att återvinna bottenaska och utnyttja det mineralmaterial som tas tillvara bidrar till att spara naturresurser och främja cirkulär ekonomi.

Driften vid Westenergys avfallsenergianläggning ger upphov till bottenslagg, som består av aska och icke-brännbart material som metall. De största metalldelarna sorteras ut redan vid Westenergys anläggning och skickas vidare för återvinning till nya metallprodukter. Efter metallsepareringen levereras den kvarvarande bottenslaggen för vidare behandling som återvinningsmaterial till vår samarbetspartner Suomen Erityisjäte Oy.

Vid vidarebehandlingen separeras sand- och grusliknande material, så kallat mineralmaterial, ur bottenslaggen. Detta mineralmaterial lämpar sig som anläggningsmaterial och kan användas till exempel vid tillverkning av betongprodukter eller som underlag i infrastrukturbyggande. Samtidigt sorteras även mindre kvarvarande metalldelar ut och skickas till återvinning.

Återvinning av bottenslagg och användning av det mineralmaterial som tas tillvara bidrar till att spara naturresurser, eftersom det ersätter jungfruliga material som naturlig sand och grus. Att ersätta jungfruliga material med återvunna mineraler stöder samtidigt Europeiska unionens mål för hållbar utveckling och främjar cirkulär ekonomi. Under fjolåret användes cirka 19 360 ton mineralmaterial, som separerats från den bottenslagg vi levererat, som jorbyggnadsmaterial. 

Att återvinna metall minskar bland annat koldioxidutsläppen mångfalt jämfört med produktion av primärmetaller, som kräver utvinning och bearbetning av naturresurser som malm – en process som är mycket energikrävande och ger upphov till betydande utsläpp. Därför är det också viktigt att ta tillvara värdefulla metaller ur bottenslaggen. 

Av den metall som återvinns kan exempelvis stål, aluminium, koppar och zink framställas. Enbart vid Westenergys anläggning återvanns i fjol 410 ton större metalldelar. Totalt återvanns 3 268 ton metall från Westenergys bottenslagg till nya metallprodukter. 

Bottenslaggen behandlas i enlighet med miljötillståndet, och dess återanvändning utvecklas kontinuerligt.

Bottenslaggen behandlas i enlighet med miljötillståndet, och dess återanvändning utvecklas kontinuerligt för att främja cirkulär ekonomi. Användningen av bottenslagg i olika typer av markkonstruktioner är föremål för aktiv forskning i syfte att ge myndigheterna tillräcklig information och underlätta dess tillämpning i byggprojekt. Dessutom undersöks möjligheter att utöka återanvändningen så att bottenslaggen i ännu högre grad kan ersätta jungfruliga naturresurser, vilka är dyrare både ekonomiskt och miljömässigt. Det är även viktigt att identifiera lokala användningsområden, så att långa transportsträckor inte blir ett hinder för att ta tillvara bottenslaggen.